Sprkvtnskpns normativa ointresse för poesi

”Skrivboken vänder sig till alla som skriver, till alla som känner ett behov av att lära sig mer om skrivandet, ett behov av att skriva bättre.”

Så står det i baksidestexten till Siv Strömquists Skrivboken, obligatorisk läsning för alla som studerar Svenska I på Stockholms Universitet. Efter tre månader på kursen borde jag ha lärt mig att veta bättre, men jag slår ändå upp boken med en vag förhoppning om den åtminstone kommer att beröra skönlitterärt arbete. Men de skrivstrategier som presenteras är förstås inte lika allmängiltiga som anslaget vill insinuera. Med ”skrivande” menar Siv Strömquist nästan uteslutande formella texter som rapporter och uppsatser, även om boken också tar upp att ”Man kan skriva brev, berättelser, noveller, romaner, dikter, ja egentligen nästan vad som helst bara för nöjet att få skriva.” Litterärt skrivande framställs alltså som en förnöjsam, privat hobby. Trots att små pikanta citat av berömda författare smyckar inledningen till varje nytt kapitlet är Skrivboken uppenbarligen skriven av en person som har mycket liten insikt i det skönlitterära arbetet och dess relevans. Något som tyvärr verkar vara en självklar utgångspunkt inom språkvetenskapen.

Det kan tyckas förmätet att börja kritisera hela fältet redan på grundkursen, så jag gör lite efterforskningar. På hemsidan för Institutionen för nordiska språk på Stockholms Universitet hittar jag en beskrivning av vad man förväntas lära sig när man läser svenska. Bland annat ska man studera språkets struktur, språkets roll i samhället och språkliga förändringsprocesser. Men också här syftar de generella formuleringarna i själva verket på ett relativt avsmalnat fokus. En snabb sökning på ”poesi” på institutionens hemsida ger en enda träff: forskningssamarbetet Klassificering fornsvensk bibliografi. Tydligen är man alltså totalt ointresserad av hur språkets struktur, status och användning förändras i och genom modern svensk skönlitteratur. (Jag känner förstås inte till hela forskningsfältet, så om någon kan tipsa mig om språkvetenskaplig forskning som diskuterar samtida experimentell litteratur skulle jag bli väldigt tacksam!) En av mina lärare på kursen skriver i en kommentar till mig att ”Man har nog alltid sett det så att den litteraturvetenskapliga institutionen sysslar med skönlitteraturen på alla plan och den språkvetenskapliga (i det här fallet nordiska språk) med språket i allmänhet. ” Men litteraturvetenskapen saknar redskap för att förklara hur poetiska permutationer inverkar på språket i allmänhet. För att kunna analysera skönlitteraturens utomlitterära inflytande måste man använda språkvetenskapliga metoder. I en samtid där stödet till smal kultur fortsätter att minska, kultursidornas utrymme skärs ned och författare får allt svårare att klara sig ekonomiskt borde man kunna förvänta sig att åtminstone språkvetenskapen skulle förstå den samhälleliga betydelsen av språkliga experiment och innovationer. Men icke.

Jag har en uppgift att göra klart i delkursen Skriva, så jag slår upp Skrivboken igen. Siv Strömquist påstår att ”Man skriver ju för att bli läst och förstådd.” Hennes välmenta skrivråd skulle kunna kokas ihop till en mycket restriktiv uppmaning: Skriv som andra förväntar sig, och försök aldrig, aldrig, aldrig att förskjuta förutsättningarna för det som vi kallar kommunikation. Utifrån undervisningen på kursen skulle man kunna tro att det inte finns något kvalificerat skrivande som inte fungerar såhär. Men det gör det. Poeten Lars-Mikael Raattamaa skriver till exempel i essän Om det modernaste att ”Vägen till det nya är att betrakta språket som något annat än ett kommunikationsmedel.” Tillsammans med många andra poeter företräder han en språklig hållning där kommunikationens sammanbrott, bruset och störningarna ses som viktiga utgångspunkter för att förändra språket, och därigenom också förskjuta vår varseblivning till att kunna inrymma andra erfarenheter än de normativa. Ett litet ”inte” har alltså skjutits in i Strömquists konservativa uppmaningar: Undvik inte normbrott! Undvik inte störningar! En sådan text blir funktionell först när den kräver en förändring av de etablerade tolkningsramarna, istället för att bekräfta en inlärd kod.

Jag begriper förstås att syftet med Siv Strömquists bok, och skälet till att den används som kurslitteratur i svenskundervisningen vid Stockholms Universitet, är att den är en pedagogisk guide för framställning av normenliga, formella texter. Men det förment allmängiltiga tilltalet speglar en tendens inom institutionens verksamhet och språkvetenskapen i stort: att säga sig vilja diskutera och analysera språket i alla dess beståndsdelar och uttrycksformer, men att aldrig våga utvidga utforskningarna till att innefatta modern poesi. Om svenskämnets uppdrag är att granska språkets struktur och användning är det oseriöst att utelämna skönlitterära permutationer, innovationer och dekonstruktioner. Inom svensk experimentell poesi och prosa pågår nämligen ett allvarligt arbete med att omförhandla villkoren för språkets förmedling och förändring av världen. Det är inte störningar — det är en rörlig, politisk och sofistikerad form av språkanvändning som i allra högsta grad borde angå språkvetenskapen.

Annonser

3 thoughts on “Sprkvtnskpns normativa ointresse för poesi

  1. siana press skriver:

    Åh Lyra! Så bra att du har skrivit om det här och så bra du skriver om det. Med (alltför) många år inom både allmänlingvistik och jämförande indoeuropeisk språkforskning kan jag inte annat än hålla med. Särskilt inom allmänlingvistiken upplevde jag att det öht inte gick att diskutera litterärt språk.

    Indoeuropeistiken vände jag mig till efter ett mycket frustrerat år inom lingvistiken (mitt allra första som universitetsstuderande) just eftersom jag insåg att om man pluggade historisk språkvetenskap och ”döda” språk så var det oundvikligt att använda sig av text…och mycket riktigt! Där fanns det utrymme (mycket tack vare en fantastisk lärare, förstås/som vanligt) för en diskussion om vad litteraturen faktiskt kan göra rent språkligt. Denna mycket smala gren av indoeuropeistiken kallas för komparativ poetik. Det är ju inte riktigt där ditt intresse ligger, men jag tänker att det ändå kan utgöra något slags inspiration att ett av (mycket få) standardverk inom denna komparativa poetik heter ”How to Kill a Dragon”: http://www.amazon.com/How-Kill-Dragon-Aspects-Indo-European/dp/0195144139

    Och slutligen, detta är min kandidatuppsats i allmänlingvistik som jag slutligen ändå skrev. Den heter URORDLISTAN: http://sianae.wordpress.com/2012/04/15/urordlistan/

    Med hopp om att du fortsätter bekämpa dessa språkvetenskapliga drakar och deras fasoner,
    Helena

  2. AW skriver:

    Det du söker finns nog inte. Men fullkomligt dött med poesin är det inte.

    ”Stilstudier. Språkvetare skriver litterär stilistik” kom ut 1996 och har något bidrag om poesi, om jag inte missminner mig.

    Tomas Riads forskning handlar emellanåt om poesi, fastän då från en mer fonetisk synpunkt.

    Roman Jakobson skrev ibland om poesi, kommer jag på nu, men det var förstås ett tag sedan. Några av hans arbeten finns i svensk översättning. Titeln är ”Poetik och lingvistik”. Även John Ross har skrivit en del i ämnet.

    Tidigare under 1900-talet forskade nordister om medeltida svensk poesi. Nuförtiden väcker väl det området ringa intresse. De senaste bidragen är skrivna av litteraturvetare.

    För hundra år sedan, kan man notera, skrevs en av de stora svenska verslärorna av en språkvetare, Natanael Beckman. Idag är den stora svenska metriken skriven av en litteraturvetare, Eva Lilja.

    Så den inställning inom språkvetenskapen, som du klagar över, tror jag du uppfattat alldeles riktigt. Men det tjänar knappast mycket till att klaga.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: