Hundra år bakåt eller hundra år framåt

strindbergs-verk-i-urval

Stockholms Stadsteater, Nordiska Museet, Sveriges Television, Kungliga Dramatiska Teatern, Sturebiblioteket, Författarcentrum Stockholm, Radioteatern, Kulturhuset Stockholm, Folkuniversitetet, Nationalmuseet, Stockholms Stadsbibliotek. För att bara nämna några exempel på kulturinstitutioner som gjort stora satsningar under Strindbergsåret, denna absurda tilldragelse på 365 dagar som intensifierar ett för övrigt ständigt pågående firande av en enskild 1800-talsförfattare. Inte nog med att hans ord står intatuerade på Stockholms mest kända gata – för att ”hågkomsten” av sexisten med de lustiga mustascherna inte ska ”hotas” hostar Kulturrådet, Stockholms Stad och Svenska Institutet tillsammans upp miljontals kronor till föreställningar, utställningar och föreläsningar.

Men det är inte Strindbergs plats i staden som behöver stärkas. Han har för övrigt kvar sin lägenhet på Drottninggatan 85, i relativt intakt skick, trots att han har varit död i mer än hundra år. Samtidigt får Stockholms 80 000 studenter dela på 12 000 studentlägenheter. Bland dem återfinns förmodligen en ganska stor del av framtidens kulturarbetare. Många av oss pluggar så länge vi kan, bara för att få låna pengar till vårt uppehälle. Det finns nämligen inga alternativ. Inga jobb. Definitivt inga kulturjobb. Och det blir allt svårare att hitta någonstans att bo. På grund av den så kallade ”fria” hyressättningen har det blivit lagligt för fastighetsrättsägare att kräva hyror långt över marknadsnivån för hyresrätter när de hyr ut sin bostad i andra hand. Desperata människor, som själva saknar möjlighet att ta lån och köpa en lägenhet, får alltså betala tillbaka lånen för överklassens miljonbostäder. Hyran för en liten andrahandslägenhet i innerstan ligger på omkring 10 000-15 000 kronor. Studiemedlen uppgår till max 8 920. Regeringens bostadspolitiska åtgärder accelerar gradvis gentrifieringen av staden, och tvingar alla som inte har fast, god inkomst att söka sig någon annan stans. Röda rummet är med andra ord verkligen ett historiskt dokument. Något fattigt bohemliv i Stockholm kommer inte längre på fråga.

Samtidigt är nästan alla litterära institutioner koncentrerade till huvudstaden. Tidskrifter och förlag, som själva är i ekonomisk nöd, förväntar sig att vi ska arbeta gratis åt dem bara för att få chansen att befinna oss i närheten av någon sorts ”verklig” kulturverksamhet. Unga människor pendlar till och med från andra städer för att utan vare sig betalning eller cred ställa sina begåvningar till förfogande åt redaktionerna. Men värre än allt detta, värre än svårigheterna att få bostad, de deprimerande utsikterna på arbetsmarknaden, kultursektorns obevekliga krympande, känslan av att inte vara behövd, uppskattad eller efterfrågad utan mest av allt någon slags jobbig parasit på staden: värre än allt detta är att ingen längre vågar drömma. Kulturarbete har alltid inneburit att man måste kasta sig ut i en oviss framtid, men nu finns det knappt ens några halmstrån att klamra efter. Ungefär 100 människor i Sverige kan försörja sig på sina författarskap idag. Det är ett skämt och ett hån mot samtiden, nationen och hela vår kulturhistoria. Samtidigt samlas vi med tungorna ute kring denna sekelgamla bibliografi, och gör Strindberg till en stereotyp fetisch av en litteratur som man inte längre verkar hysa några ambitioner om att vilja utveckla. Visst finns det ett värde i klassikerna, men det värdet kommer att börja lukta allt mer skämt ju färre nya skott som tillåts gro i den allt mer urlakade myllan från det förgångna.

Jag skulle kunna fortsätta att räkna upp skräckbilder från dagens litterära offentlighet, men ni känner antagligen redan till krissituationen. Det blir svårare och svårare att debutera. Sveriges största förlag avskedar 10% av sina anställda. Kultursidorna skär ner. Och så vidare, och så vidare. En av de få anledningarna till att vi över huvud taget fortfarande har unga, aspirerande författare som uppgivet tar emot refusbrev efter refusbrev från förlagen är författarskolorna. De innebär något års respit från den hårda omvärlden. En sällsynt möjlighet att ägna sig åt skrivande och litteraturdiskussioner med tak över huvudet och mat på bordet, samtidigt som studielånen stilla tickar någonstans i den dunkla, hotande bakgrunden. Men nästan ingen vågar drömma om en tillvaro som fortsätter på det sättet. En framtid där ens författarskap kan innebära pengar till mat och bostad med ett levande litteraturklimat runt hörnet – så fort jag skriver ner det inser jag vilken skrattretande hägring det har blivit idag. Det är inte dyrt med kultur. Kulturarbetare är vana att arbeta 16 timmar om dagen för existensminimum, men vi vill åtminstone kunna drömma om existensminimum.

Och problemet är uppenbarligen inte den ekonomiska konjukturnedgången. Kan man satsa miljonbelopp och koordinera kulturinstitutioner för att uppmärksamma en sedan länge död kvinnohatare, borde man också kunna satsa på samtida kultur. Kära Kulturrådet, Stockholms Stad och Svenska Institutet. 2013 föreslår jag att vi utlyser ett år för ny litteratur. Ett litteraturår som lyfter fram utmanande, oväntade, politiska, innovativa och unga författare. Ring Stockholms Stadsteater, Nordiska Museet, Sveriges Television, Kungliga Dramatiska Teatern, Sturebiblioteket, Författarcentrum Stockholm, Radioteatern, Kulturhuset Stockholm, Folkuniversitetet, Nationalmuseet och Stockholms Stadsbibliotek. De är säkert intresserade av att delta i en massiv satsning för vår gemensamma litterära framtid. Ett år som skulle kunna ge oss tillräckligt med hopp för att orka fortsätta. En liten smula av existensberättigande åt alla deprimerade och uppgivna författarkandidater som förväntas hålla litteraturvärlden i Sverige vid liv under de kommande hundra åren.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: